Nu har jag yttligare två timmar att slå Ihjäl. Jag gör inget annat än att slå ihjäl tid här. Jag stressade dock upp i morse för att vara klar och färdig klockan tio, då Swen, mannen i huset, skulle hämta upp mig. Mir abholen. När jag sitter här snällt och lydigt ringer Eva och säger att han kommer klockan tolv istället. Så jag får två timmar att göra vad jag vill på. Men tack så jävla mycket. Era förbannade dumhuvuden. Ursäkta, men faktiskt. Dom fattar ändå inte svenska. Jag höll faktiskt på att tappa mina tallrickar och muggar i köket, när jag skulle hjälpa till att ta in dom, dörren är för tung. Till ingen nytta! Jag har redan gått två varv i staden och kännt mig fånig, postat ett brev till mormor, och läst lite i min kokbok jag har med mig. Min enda litteratur. Tur att jag får sitta här, och känna mig ännu dummare, inför alla gamlingar som sitter och degar i receptionen. Jaha, kul. Bara en timme kvar i alla fall. Igår fick jag en Tv till mitt rum i alla fall. Med bara tyska kanaler visserligen, men i alla fall. Jag "roade" mig med att titta på fotboll. Det var inte ens kul trots i det ensamma tillstånd jag befann mig. Den tyska kommentatorn förolämpade det svenska laget under hela matchen, vi spelade mycket långtråkigt tyckte han. Som vi tydligen alltid gör. Hotellet heter Hotell Seehof om någon, vem som helst, känner sig manad att hälsa på.

Det skulle göra underverk i min vardag.

Jag är i Österrike. Hemskt. Hur kunde jag komma pa en san dum idé? Jag fattar inte. Jag vill inte aka ifran dig. Alla bokstäver finns inte ens här. Jag sitter hemma i familjens hus och väntar pa Peter, i tva timmar ska jag vänta. Kul! Jag far i alla fall skriva lite mejl. Och titta pa de tre marsvinen. Med konstiga namn. Resan var hemskt lang. Hemsk över huvudtaget. Vi fick nödlanda i Frankfurt. Elektriska problem. Jag bor helt själv. Flera mil fran dom. Schysst. I en jävla källare. Der är kallt och luktar illa. Det luktar hemskt illa. Men jag ska inte vara sa negativ. Det är spännande ocksa. Höga berg. Alla i staden känner alla och alla hälsar när man gar förbi. Det är trevligt. Lova och lova, jag tänker inte lova nagonting. Vill jag aka hem sa tänker jag göra det. Bara för du är bäst i hela världen enligt dig men ingen annan. Skit. Skit i min present da. Jag kan äta den själv. Jag tycker om.