Jag kunde inte låta bli, jag köpte en liten kaninis. Imsa ska hon heta. Jag är varken hjälten eller boven. Jag har bara lite lust, och mycket tid. Eftersom när man pluggar är man så mycket hemma. Så Imsa och jag håller varandra sällskap. När jag pluggar så skuttar hon runt. Bra va. Allt är inlämnat, och snart börjar allt om. En ny kurs, med praktik. Kul även fast alla som man lärt känna försvinner. PÅ avslutningen sjöng vi alla Singstar och hade trevligt knytis som vår lärarinna så fint kallar det. Idag är det bara vänta, göra ingenting. För jag är arg på frugan, så jag kan inte luncha. Alla andra jobbar, hit och dit. En mot en, till morgonen kommer. Jag har städat hela lägenheten i alla fall. Bakat kladdkaka. Fixat alla papper som man ska ha till min norra stjärna. Jag ska aldrig ner igen. Ett hopplöst år, så känns det när åskan går. Det har inte åskat på hur länge som helst. Undra vad det beror på. Nu ska jag prova om det går att gå till Täby Centrum. Men jag lämnar inget dukat bord. Och innan jag går, ska jag lämna några varma rader. 

Jag är svår att leva utan.
Jag är svår att leva med.

Fred och Kärlek.

En hel verka har jag avverkat, med att sitta hemma i soffan i mitt stora täcke och läst massor, skrivit, tittat på Grey´s Anatomy, ätit vindruvor, bakat äppelpaj och promenerat varje dag med min nya Ipod. Det har varit varit hemskt trevligt, och jag tar tillbaka det där om att eget ansvar inte var min grej. Jag skulle lätt som en plätt vara hemma och plugga hela tiden, men man längtar lite att träffa alla roliga, så klart. I tisdags var jag i Thailand en sväng, mycket trevligt och jag ville inte åka hem. Varmt och skönt var det, och god mat. Med trevligt sällskap. Igår hade vi fika, och jag bakade då med. Jag är inte så värst bra på att baka, men det hindrar mig inte från att göra det. För det är så kul. Det kan vara ugnens fel också. Det äts upp i vilket fall. Sist men inte minst, idag ska jag till Linköping med min ursprungliga familj för att hälsa på Amanda, som jag inte träffat på hundra år minst. Det ska bli väldans roligt.

Fred och Kärlek.

Jag måste få lite struktur nu, när jag är ledig en hel vecka. Det är ingen semester, det är arbete på eget ansvar. Det är något som inte passar mig sådär jättebra. Jag har så många andra viktiga saker att göra. Imorgon blir ju allting mycket bättre. Så därför har jag bestämt mig för att skriva ett schema. Som jag till varje pris måste följa. Perfekt. Sedan har det gått massa dagar och jag har hunnit fyllt år. Det har varit hemskt trevligt, att träffa alla underbara vänner och jag har fått så fina presenter. Alla är så snälla. Det har varit kalas hit och kalas dit. Kalas är trevligt. Imorgon ska vi ut och äta på mysig restaurang. Gott. Igår var vi på en rolig utflykt till Heron City. Där jag typ aldrig har varit. Nu har jag det. Det är allt jag minns. Jag lovar mig själv att börja skriva mer. För skriva bör man. Annars dör man. Fantasin kanske.

Peace.

Jag vill ha en liten kaninis! Jättemycket.