Stig på. Välkomna in. Kasta hit din violin, du har fått för mycket vin. Hör, det skålas i porslin, ge mig mera medicin. Eller så kan du byta den emot, något du saknar på ditt bord. Låt oss dricka alltihop. Det var brännvin och det var dans. Det var allsång och det var vals. Det var kjolar och det var barm. Och det var kälek och den var varm! Movits textrader. Jag vill nästan alltid börja skriva, jag vet inte. För det är så mycket jag inte vet. Ofta. Alltid. Ibland. Vi är precis på gränsen. Till hösten. Det är inte mycket vi kan göra åt saken. Allt börjar. Alla gör saker. Man måste göra saker. Jag känner på mig att hösten kommer bli fin. Trots att jag inte har någon aning var som kommer hända med den.
Puss.
my baby gives me the love i've looked for all my life
he's the only guy that i would take for my man
our relationship is good yeah it's one of it's kind
but i've gotta leave my troubles behind
i'm acting supersticious when he's been away
a jealous little woman with nothing to blame
screaming and threating that I would leave him
well it's my troubles i should leave behind
my baby loves me when i'm down and out
my baby loves me when i'm up and shining
don't want to scare him away from me
oh, how i love him
i've got to have faith in you and let you feel free
that life would be as good as you are to me
honey i don't want to mess this up one more time
promise i will leave my troubles behind
my baby loves me when i'm down and out
my baby loves me when i'm up and shining
don't want to scare him away from me
oh, how i love him
<3
Jag sa det. Bara sådär. Att jag inte ska vara kvar på Ica. Det var typ läskigt. Det känns som att slippa ha handfängsel. Som att inte ha munkavel. Ungefär. Men inte allt är hemskt med Ica. Bara när man är där och bara där. Ingen annanstans. Mitt liv blir typ tråkigt av det. Det måste sluta vara tråkigt. Imorgon börjar jag klockan sju på morgonen. Det är inte så bra. Men det finns ingenting jag kan göra åt det. Sen är det tre dagar kvar efter det. Det känns som en evighet. Sen semster. Sen frihet. För sen är det ingen måndag mer, som jag kommer vara där hela dagen och hela kvällen och känna att jag blir gammal på Ica. Från och med nu. Skiter jag lite i allt. Ifall någonting går söner eller inte ordnar sig. Jag struntar i allt. Jag ska sluta prata. Prata med mig själv istället. Jag ska inte vara tyst. Bara inte prata. Jag vet om vad. Jag ska sluta prata. Men egentligen. Varför ska jag ändra på mig. För någon annan. Jag vill vara som jag är. Tycka som jag tycker. Utan att någon tycker jag att jag är jobbig. Eller tråkig. Eller MECKIG. Meckig. Vafan?! En sak har jag tänkt på. När jag blir som jag blir ibland. Tycker saker som jag inte alls brukar tycka, och stör mig. Jag stör mig på ganska mycket saker. Det tror jag är ett sätt för mig att bli när jag tycker om någon mycket. Men det kan också bli så för att jag slutar tycka om någon. Så fortsätter jag ändå vara. Tillsammans. Med varandra.
Jag vet bara inte.