Jag är inte speciellt sorgsen nu. Det brukar inte gå att skriva om jag inte är bedrövad. Men jag gör det ändå. Vi har varit på Gympatävling hela dagen. De var såå duktiga. Fast att vi kom nästan sist. Det gör inte så mycket. Så har vi varit på Skansen. Fint! Djur är himla fina. Det var jättemycket sol så vi åt glass. Nu kommer det inge mer snö. Nu måste man skynda sig att göra allt som man bara kan göra på sommaren för det går så fort. För fort. Jag är stressad. Att typ hinna göra fina sommarsaker i mitt liv. Jag hinner inte med någonting. För jag jobbar. På världens dummaste jobb. Jag vill inte gå dit. Inte alls. Speciellt inte imorrn. För jag är fortfarande lite arg. I alla fall. Den här helgen har jag varit ledig. Det händer inte så ofta. Och igår drack vi vin och åt musslor. På natten blev det skrik och ont i hjärtat. Och sånt. Inte för mig. Jag har världens finaste och det är bara kärlek. Men om någon annan mår dåligt gör jag det med. Jag saknar dig.

Kärlek.

Vart tar all tid vägen? Är det något som verligen försvinner för evigt så är det nog tiden. Inte den tiden man gjorde något vackert med förstås. Den minns man ju. Då finns den kvar lite till. Men man kan inte göra sånna saker hela tiden. Då skulle det inte finnas några speciella minnen. Jag läste i tidningen om en kvinna som mindes varenda minut i hela sitt liv. Kanske inte när hon var pytteliten. Men största delen av sitt liv. Psykologer och läkare sa att det var för att hon var extremt självcentrerad. Är det fint att vara glömsk då? Kanske. Äntligen är helgen slut. Tänker jag. Har jag någonsin i hela mitt liv tänkt så? Har jag någonsin i hela mitt liv kännt så här? Idag grät jag på morgonen. För att jag tittade på Animal Planet. Om djur som svälter och bryter sina ben. Djur förstår inte sig inte på människor. Tror jag. Så läste jag en blogg och grät. Nu har jag slutat gråta. Jag är typ bäst på att gråta. Det här har nog varit den sämsta helgen i hela mitt liv. Det måste finnas sånna med. Eller. Det är nog första helgen på flera år som jag inte druckit en droppe alkohol. Vilken tragisk kombination. Nu är du hemma, och jag ska vara lycklig igen. Jag kommer att förlora det här. Min hela värld. Så vill jag utbringa ett skål. Över den människan som förpestat en stor del av mitt liv. Skål för att du alltid kommer vara likadan.