Ge fan i besvären.

Mongolisk Kina Restaurange, där jag ätit en gång förut. En flaska rosévin. Fyra små rätter och en friterad banan. Det var så roligt att träffa alla. Marcus fick pringelschips av oss i födelsedagspresent. Som vanligt hamnade vi på stammhaket som jag inte tänker nämna vid namn. Jag fick skavsår, men det struntade jag i. Mina ben är så möra. Fast det blev slagsmål, och han gick sönder, i hela ansiktet. Man ska inte vara så arg. 

Han  ville säga något om alla sina goda teorier. Men nu trampar de båda runt i grubblerier.
Och det han sa, växte sig försiktigt i hennes huvudvärk ändå, som en gnagande plåga. En klump i magen.
Ingen tycks förstå de sår som svider i mitt hjärta, för deras sår av smärta kan man badda lätt med sprit.

I fredags dansade jag med min lilla gullkusin. I jättehöga skor. Och för kort kjol för att någon skulle bli intresserad av min personligen enligt en tjej med olika långa tummar. Vilka generösa människor vi partade med. Fri sprit och taxi hem. Du vet att verkligeheten är inte alltid så verklig.

Snart kommer mina söta grannar hem, säkert bruna som pepparkakor.
Jag saknar och längtar efter dom.

Jag vill kramas.

Kommentarer
Postat av: H

hihi, hemkommen och brun!

2006-08-07 @ 21:36:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback