Ibland längtar man mer än vanligt.
Mer än hälsosamt kanske.
Men det går över.

Fredagen skulle bli värsta partykvällen med dans så man blir yr. Men omständigheterna gjorde att vi hamnade på en "efterfest" på lilla essingen hos Sveriges brathatarmedlemmar. Vi säger så. Politik förstör. Men i övrigt var det trevligt. Gratis drinkar. Innan hade jag ätit cirkus 20 kräftor, vilket motsvarar ungefär ett helt paket. Inte konstigt att jag hade ont i magen. Och då ska jag inte glömma att det bjöds på bröd i mängder, våran granne med sin stora (självbyggda) pizzaugn hade bakad bröd till alla. Det smakade bra. Ostar fanns i alla olika former och smaker, till och med med kummin och kardemumma. Folk var överlag väldigt inspirerade av "bak-kryddor". En aioli var smaksatt med saffran. Intressanta resept kan tyckas. Jag var obehagligt mätt, men lika hungrig som vanligt när jag vaknade. Och vart jag vaknade hör inte till verkligheten. Jag är inte verklighetsförankrad. Mitt ankare är för lätt helt enkelt. Och jag slår vad om att ankare är jäkligt dyra. Vem bryr sig om att sitta fast? Jag vet inte ens vart lördagen tog vägen. Den bara försvann men slutade med Piraterna i den döda kistan. Att jag inte väger över hundra panor förvånar mig. Chirre och dirre som vi spetsade med stavar gjorda av grönsaker. Helgen avslutade jag med min mor, far, bror och kusin Matilda på Parken Zoo i Eskilstuna. Mycket trevligt, bara några enstaka droppas föll på oss precis när vi köpt glass. Vi såg riktiga fantomen komma gående genom sin stad, i sin riktig, blåa fantomendräkt. Det var jäkligt häftigt. 

Slut.