Leker igen. Allt går att laga.

Du är på flykt från den svåra terrängen. Men du skulle aldrig ha gått där vi stått, på så olika ställen i livet. Men tiden gav oss lite grand ändå. En fjäril flyger mellan oss ibland. Den vill slita och rycka. Som vilken lycka som helst, vilken fjäril som helst. Det finns en sång och en dröm, om en lycka så öm. Två världar ska krocka, varje gång vi ses. Vi kan kalla oss kära, det är svårt att säga, men vi vill vara nära. Någonting fladdrar i vinden, ingen väldig cyklon, men det biter i kinden. Det skulle aldrig ha blåst, om vi låst, om vi stängt om våra olika världar. En fjäril längtar alltid ut igen. Att fånga en fjäril som vill fälla vingarna ut över världen. Vi kallar den lycka, den är svår att fånga. Den vill slita och rycka som vilken fjäril som helst, vilken kärlek som helst.

Du har en plats på kudden bredvid mig, fast du inget vet. Ditt skratt är bara tårar. Men du ser nog aldrig vart och vem du sårar, för ingen anar sorgen som du bär. När faller du tillbaka till den du faktiskt är. Du har ögon som brusar en matt.

Jag älskar, ja, jag älskar dig och ingen annan.
Jag vill inte. Gråta.

Då struntar jag i det. Och dansar och sjunger, och är bara glad.
Ta dina minnen och försvinn ur mitt liv. Älskade, älskade du.
Bara jag får ha mitt ansikte kvar.

Kom inte tillbaka.