För oss som aldrig vet vad vi vill.
För oss som aldrig har kunnat slåss.
Finns en lycka så öm.

Du rev och slet i mitt innersta,
med smutsiga händer.
Som om jag skulle tolerera,
att du skulle dirigera.
Men det blir inget av det,
för du begriper inget alls.
Gud ska veta att det frestar,
att be dig kliva ner,
kliv ner från dina höga hästar.
Gud gav mig mod att insistera,
och att själv få dirigera.
Låt mig säga som det är.
Du ger mig skäl att vara motvals.

Det ska bli så jävla skönt att ta studenten.
Jag ler när jag tänker på det.
Sen slipper man alla.
Alla jävla besserwissrar.
Fast det finns de jag kommer sakna också.

Lite.