Dumskallar.

Nej, inte längre. Det kanske är mitt fel. Men inte bara. Ni har slutat ringa lika mycket som jag. En har iof aldrig ringt. Jag har ingen lust mer. Sånna dagar är heliga, då kan man inte bara anta att jag hade annat för mig, en ute kväll är inte under några omständigheter helig, den är jobbig. Omständig helt enkelt. Det är inte samma sak. Borta, utanför dörren. Jag vet ingenting längre, så jag kan inte ens vara glad för det. Jag kan säga vad bra. Det är inte kul alls. Jag hade inte ens annat för mig, jag grät och jag hade ont i mitt hjärta, för första gången på länge. Jag hade behövt följa med. Ja, det hade jag. Ja! Dessutom är det svårt att ringa och höra av sig om man inte har det bra. Fy fan. Blä.

Då ska jag berätta om min kuliga helg, och alla som jag gillar så hemskt mycket. För snart åker jag bort, om ett dygn exakt. Så jag behöver inte deppa över mitt muppojobb. I fredags kom nästan inte bussen, men jag fick wook och spagetti, vegitarisk. Rolig blandning, och träffa en människa av alla dom man aldrig få se mer. För det blir "jobbigt". Och jag är bara där för att det är "jobbigt" hemma. Du är jobbig, förstå det. Sen gick jag på bio, jag minns inte vad filmen hette. Jo, mitt superex. Den var jobbig, de kastade hajar på varandra. För fan. Sen åkte jag hem och pratade med människan som hatar mig, och såg Poltergeist. Det var otäckt att sova själv, och jag fick inte ens en kram. Bara en knuff, av en fullis. Lördag när jag vaknade blev jag ledsen, hela dagen. Så ledsen att man börjar gråta. Fast jag egentligen bara är arg. Inte på dig. Du är för dum i huvudet för att förstå. På mig, för att jag låter mig själv stå ut med det. För att jag förstör mig själv. Älskar inte mer. Förnedrande. Därför har jag avlagt min ed. Fest, hos en stackars man som sofie skrämde upp att han kanske skulle bli pappa. Väldigt roliga människor, och jag hade himla kul även fast jag var nykter. Fabben, har blivit ett riktigt bra ställe igen. Tack och lov, jag började bli riktigt orolig. Falska typer finns det alltid. Som smickrar. Söndag. Prisonbreak och pizza, sedan kyckling och popcorn så vi mådde illa. Godnatt. Godmorgon. Inspektion av nya lagret ikväll, mat på Stationshuset. Tack för maten.

För fan! Vad jag ska ha roligt, med mina älsklingar.
Hejdå. För länge.

Kommentarer
Postat av: Ett snyfftande barbabarn.

förlåt, eller ja förlåt, nu gråter jag.

Du vet mer än du tror, för efter några blickar har du förstått allt. Du förstår mig och jag förstår dig? Åtminstonde är det så enligt mig!

Jag vill att du ska vara glad med mej och att jag ska vara glad med dej.

2006-10-16 @ 14:12:20
Postat av: Sofia eller ex grannen

Men jessica hur ska jag veta att du är ensam och ledsen? Om du syftar på mig vilket jag tror. Så försöker jag men ibland känns det som du gått upp i rök. Svarar inte. Var ska jag ens söka?

Ha så kul i Thailand!

2006-10-16 @ 19:13:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback