Kom in i min fantasi.
Nu när din verklighet är så långt bort i från min. Din är ful. Min är fin.
Din skojare. Du säger ingenting som svar. Men dina ögon är så tydliga ändå.
För båda vet att ingen vill, skapa bekymmer och besvär.
För det enda vi vill är att skratta en gång till.
Men det är så enkelt att vi inte kan förstå.
Jag kan inte lova att vi kommer skratta åt det här.
Det går inte att skratta med dig.
Vi flåsar efter luft.
Skratta.
Det tar på mina nerver, att inte skratta.
Så enkelt, så enkelt, att bara ett barn klarar av det.
Ingen kan förstå.

Blommorna dör och saker bara ligger.
Bio med mitt älsklingshjärta i söndags.
Film och film igen.
Fest.