I am Legend. Var bra, men jag tror; eftersom det görs så fasligt mycket Zombiefilmer, att det kommer hända på riktigt någon gång. I framtiden. Det är bara en fråga om när. Så knäpp är mänskligheten. Det kan inte heller hjälpas. Idag; Fira morbror med tårta och fika och liv. Handla pussel och spela päronbuzz. Jag hatar Buzz. Skitspel. Hem och äta pitt i pannan och myspysa i allt stök som inte går att stöka bort. Det är stökiga saker som tar jättelång tid att städa bort eftersom hälften är skit och hälften inte har någon plats att vara på. Nu dricker vi vin, och jag ska få alla roliga saker. Jag ska ta bort alla onyttiga saker vi ätit och bygga ett pussel. Försöka förtränga att denna kurs har jag totalt förlorat. Kanske blir denna min undergång som F.lärare. Föredetta L. Att förtränga och skjuta upp. Det ska min bok heta den. Min självbiografi. Eller Carpe Diem genom att strunta i alla viktiga saker du bör göra. För att få ett anständigt liv. Skål Älskling för det. Ända ner i graven. Pussis och jag var för första gången på flera år inne i stan och handlade: Kläder! Trot eller ej. Skinnjackor. In och ut. På en tjugo minuter ungefär. Men ändå. Det räknas. Imorgon är det nyår. 2008. Nalkas och jag vet inte om det är dags att sätta upp löften även detta år eller om det bara är patetiskt. Jag kan fortsätta med mina gamla. I smyg. I smyg ska jag bli en mest hälsosamma, snygga, vältränade, attraktiva, rika, snälla och lyckligaste personen i vår tid. Hinner man på åtta dagar? Det är frågan. Hinner man göra tre månaders jobb, på åtta dagar. Är det värt att försöka? Kanske det blir nyårsaftons vishet. För än är inget bestämt och vi sitter väl med min skumpa på kärleksfest. Är det dags att reflektera som vi så fins använder som framtida pedagoger, över det år som har gått? Nej. Jag fick ett kort idag: Skynda dig medan du har lust! Så urbota sant. Mitt motto för hanterandet av det gamla och nya. Jag struntar i att tänka på gammlat slagsmål och gör reklam för Fred och Kärlek. Vi ses allihop på andra sidan tvåtusentalet.

Peace.