Det känns lite konstigt. Att jag är glad för att helgen är slut. Men den har varit på tok för lång. Äntligen kommer tiden gå lite fortare igen. Min "så kallade" helg. Fredag, jobb. Och hälsa på Mia och lilla Kevin. Som springer runt nu. Det var roligt. Men B är skadad i huvudet. Lördagen, var vi på sofias fotbollsmatch, och jag måste erkänna att jag faktiskt tyckte att den var spännande. God macka i alla fall. Sen kom min lilla älskling och hjälpte mig med min rehab. Jag hatar att vara på rehab. Jag vann i schack.) Kalas. Söndagen var jag tvungen att tröstshoppa lite. Men inte så mycket. Jag har äntligen träffat den mystiske mannen som är Hannahs bängel. Fast jag egentligen redan visste. Snart åker Sofia, jag har inte förstått det förens nu. Jag trodde inte att det var allvar. Allvar Bergsäker. Men det var det. Fast jaha, okej. Detta ska inte upprepas. Men det var skönt att prata, även fast man blir ledsen. Men jag är mest arg. Gris! Jag fick för mig att göra om i mitt rum också. Så det gjorde jag. Och det blev värre än innan, mycket värre. Dom bygger om, i Antes rum. Det gör ont i öronen. Man ska inte slåss. Jävla barnungar.