Glass.

Det hjälpte mycket. Jag vill tro på det. Jag gör det. Tror gör man i kyrkan. Men jag går aldrig i kyrkan. Jag tror inte, jag vet. Jag vill också ha ett hjärta av sten. Katos mamma var en sten, det kan du slå dig i backen på. Jag har inte slagit i backen på länge, om inte det här räknas som det. Jag ska jobba till klockan kvart över tio idag. Det känns jobbigt, men förhoppningsvis går tiden fort, eftersom jag jobbar med Hannah, till klockan åtta. Jag missar OC, men vad gör väl det. Är det verkligen så jobbigt? Hur mycket jag än vill kan jag inte låta bli att tänka på allt bra. Jag har lärt mig att förtränga allt det dumma. Som egentligen väger över det goda. Bägaren har tippat över, och jag är sugen på en Banana Split.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback