För er som inte känner igen mig, det är jag. På ett av mina och Frugans nya påhitt. Festivaler. Här är vi på Hultsfredfestivalen. Tyvärr är mitt minne inte längre färskt på vad som hände där nere. Jag hade nog inte kunnat återberätta det i färskare tillstånd i alla fall, det var så mycket som hände hela tiden, och med en lätt alkoholhalt i kroppen blir tiden där lätt suddig. Det var i alla fall bland det roligaste jag varit med om. Men gud så mycket galnare än jag hade föreställt mig. Resan dit klarade vi galant, med buss från Centralen. Vi bar ungefär våran dubbla vikt som packning, kändes det som. Men det var lugnt. Vi anlände till Hultsfred och möttes av Leila, ett vant festivalproffs, och tur var väl det för det var människor överallt och stekhett. Vi tog oss i alla fall till Campet, som döptes till Camp Klittan, och slog upp vårat tält som visade sig vara för Pygmeér. Där skulle vi bo, i sex dagar med all våran enorma packning som fyllde tältet utan oss. Dessutom var det världens sämsta kvalitet. (Varning! Köpt på ÖB.) Det gick sönder första natten/morgonen då ett fyllo ramlade på mig och brakade sönder en tältpinne. Så här såg vårat boende ut.

Man sov inte så överdrivet mycket och alla var mycket gästvänliga i sina tält så vi klarade oss bra i alla fall. Våra Campmedlemmar visade sig vara mycket trevliga och roliga. Det kommer jag vara otroligt glad för att jag fått lära känna. Tyvärr hamnade Staffan på intensiven andra natten, efter att ha druckit alldeles för mycket fast han inte fick. Det var otäckt. Men han hade med sig ett par läckra Sjukhuskallingar tillbaka. Gå in och titta på http://3unit.bilddagboken.se/ för att se alla bilderna. Konserterna var hur bra som helst, vissa flög man runt som en vante på och vissa satt vi och lyssnade på en filt i gräset. Det kanske är tråkigt för er utomstående men ha överseende, jag behöver dokumentera detta för framtida forskning. Av alla konserter hann jag har se i slumpvis ordning: Flogging Molly, Ozzy Osbourne, Sahara Hotnights, The Ark, Anna Ternheim, Mando Diao, Timbuktu & Damn!, Pet Shop Boys, Laleh, Svenska Akademin, Säkert, Sophie Zelmani, Shout out Louds, Salem Al Fakir och Fibes, Oh Fibes! Det var med nöd och näppe. Jag måste innan jag slutar också ge en eloge till alla goda matstånd som fanns överallt. Otroligt gott. Våra försök till att laga vår medhavda nödproviant gick under all kritik. För att inte riskera att åka fast för försök till mordbrand säger jag så här. Stormkök suger. När man inte vet hur de fungerar.  

Kärlek.