Idag blev det nästan vår. Fint. Då känns livet helt plötsligt lite lättare. Även fast jag bara kan se solen genom fönstrena. Blev jag glad. Men så blev jag hemskt arg och besviken ändå. För att Rickard snusar. Och för att jag fick en parkeringsböter och för att jag skulle fika med Mia. Men det gick inte. Det går aldrig. Jag vet inte varför. Jag tror inte vi vill det tillräckligt mycket. För då skulle det gå. Ibland är det svårt att känna efter vad man vill. Det blir inget mer nu. Kalaset var det sämsta kalaset jag varit på. I hela mitt liv. Kalas är aldrig dåliga. De är alltid fina. Men det finns så mycket fula människor. Eller så är jag ful. Fan. Jag ska gå till Staffan och bli full på vin istället. För jag har allt man kan önska sig. Men ändå så vill jag inte säga puss. Jag ringer, men jag vill bara lägga på. Lägga på i örat. Så att det smäller. Jag kan inte kärlek. Jag vet inte hur man göra. Horparkeringsgubbfan!

Brinna.