Hej, klockan är ett. Kan nån SKJUTA mig i huvudet. Det var meningen att jag skulle gå upp fett tidigt. Typ helst tidigare än åtta. Och plugga, för att ha någon som helst chans att klara mig. Nej, istället har jag skrikit, gråtit och brytt mig. Mer än någonsin innan. Jag bryr mig så mycket att jag får hjärtklappning. BAJS. Så sa jag en jättedum sak. Som kommer ta år och dar innan man glömmer bort. Från ingenting, från en liten grej. Pytte. Som jag bryr mig om. Tänk om jag inte hade brytt mig. Då hade det inte varit något problem. Alla problem, ALLA, beror på att det är någon som bryr sig. Så måste det så klart finnas en motpol. Någon som inte bryr sig ett skit. Jag är så arg. Mitt nu när jag ska plugga. Så frågade Camilla om jag vill åka till Stinsen och handla. Ja, det är väl klart som fan jag vill. Jag har två alternativ, vilket är mest lämpligt med tanke på omständigheterna?

- Åka till Stinsen, handla fina saker, bli pank, roa mig och kanske bli glad och öka risken med 60% att kugga på tentan?

- Sitta och vara arg, älta och förbanna gud att han inte gjorde så att jag slutade bry mig, samtidigt som jag försöker plugga och kanske öka mina chanser att klara tentan?

Jag vet inte. Jag tänker ungefär såhär: Det bästa är nog att skjuta upp plugget, det är jag ju trots allt bra på, och hoppas att när jag kommer hem så är jag lugn, likgiltig, glad och fett sugen på att plugga. Så att jag lär mig dubbelt så mycket på hälften av tiden. Mmm. En bra sak, måste jag skriva. Innan jag går. Hm, vi har bestämt att vi bara får äta godis och glass på lördagar. SKIT. Det är ingen bra sak. Det betyder att jag i fortsättningen kommer behöva smyga med sånt. Att flytta hemifrån betyder inte att reglerna försvinner! Öh, nej. Jag kommer inte på en enda! Jo, TACK Erik som tog min tid på Ica så att jag kan plugga i lugn och ro.

Verkligen.
Tack.